ett finger i rumpan föder solidaritet

Bert Karlsson har starka åsikter i ganska många frågor, right. Artisteri är väl egentligen hans paradämne, men finns en debatt som rör män på 50+ så kan man hoppa upp och sätta sig på att mannen är närvarande för att delta i dialogen.
Som till exempel en debatt om masstest prostatacancer.
Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle få se cyniker-Bert genuint föra en genuint emotionell argumentation för någonting djupare än vem som bör röstas ut ur "talang". Men det där med att besegra cancer, det ligger honom varmt om hjärtat. Unde debatten växlade han mellan att häftigt gestikluera med armarna och peka in i aktuellts tevekamera (likt vi är vana att se honom) och att stödja sig på armbågarna och nästan skamset stirra snett ner i golvet när han pratade.
Bert Karlsson kände skam. Bert Karlsson visade känslor i teve, en äkta kämparglöd i en kamp mot det fenomen som berövat honom en del av hans manliga stolthet endast med hjälp av ett finger i rumpan.
"Jag vill inte se någon annan man gå igenom det jag har gått igenom!"
Till och med Bert Karlsson är en mjukis innerst inne.
Jag tror jag har fått tillbaka tron på mänsklig solidaritet igen.

(som "bitterfittan" från Ballar av Stål skulle tillagt; what about bröstcancern då?  vavavavava?)

Kommentarer

åsikter/kritik/kärleksfulla ord:

Namn:
Vill du bli ihågkommen?

@?

@?:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0