the art of a buj

Efter att ha pendlat mellan en mindre storstad i södra norrland och en byhåla i värmlands djupaste skogar för tredje året i rad har självklart vissa kultur- och miljöskillnader för mig blivit ganska synliga mellan dessa två platser (för att inte tala om hur det måste kännas för alla stockholmare som gjort samma sak, att de inte drabbats av identitetskriser allihopa är för mig ett under i sig). Vissa småsaker är förstås lätta att lägga märke till, exempelvis att ett mindre klientel människor i Gävle äger en huvtröja med texten "Fuck you I drive a Volvo" eller plöstligt skulle utbrista "jämt så de knuller i mun!" eller "hônna ska ve gääär?" jämfört med i Torsby. Men denna helg har jag dessutom fått möjligheten att konkret reflektera över två åtminstonde till synes relativt jämförbara fenomen som existerar både i både Gävle och Torsby: raggarrundan en fredagkväll.



Raggarrundan Torsby

tur: lilla fyrkanten järnvägsgatan-jouren-konsum-quickly.
fordon: omlackad, sönderslagen, sliten volvo 740 från absolut senast 1990. helst dekorerad med en höbal på taket eller någon rävsvans hängandes ifrån backspegeln. får ej ha genomgått godkänd besiktning eller bära registreringsskylt.
musik: eurodisco, något lokalt dansband eller Eddie Meduza.
sevärdheter: fulla människor i ålderklass 10 till 60 år, lång kö till fyllekäkshaket, baksnus som viner genom luften, skinnjackor, ölmagar och minst ett slagsmål.
tillstånd: så bra man kan må efter att ha druckit bävertass


Raggarrundan Gävle
tur: max norr-max söder
fordon: mörkblå volvo v70 från senare delen av 2000-talet med takbox.
musik: Eros Ramasotti.
sevärdheter: slottstorget, vasaskolan, rådhuset, salongsberusade ungdomar som röker i mindre grupper utanför Nivå och Heartbreak och kastar förvånande blickar efter en mörk volvo v70 med takbox och italiensk skönsång dånandes genom nervevade rutor.
tillstånd: fylld till bredden av lösgodis och fortfarande salig över att Idol hade Michael Jackson-tema