äggen återvänder
Söndag: inställt igen. Snö var det och blås var det.
Hemma 13:00 i ett soligt litet samhälle, celebration!
Resan hade en del att bjuda på, trots bristande träning:
- Alla som framöver stöter på Martina Ryberg kan gärna få kläcka ur sig någonting som innehåller ordet "ligga".
- Vår långe Anton snodde in foten i ett litet lätt elstängsel han skulle skutta över när vi spelade fotboll och fick under den minuten han försökte trassla sig loss ett x antal stötar. Till er som inte sett någon sno in foten i ett elstängsel: det är sjukt roligt när man står på sidan och tittar på.
- Lördagskvällen ägnades åt att lyssna på "Hans Af Claes", som Amanda gått runt och citerat hela lägret. Sick!
- Moberg fick spunk och misshandlade sig själv när han åkte dåligt. Han fick nästan blåöga.
- Kranvattnet på stället var tagit från någon grund eller liknande så att det både luktade och smakade ägg. När vi drog lite små skämt om det tog vi det till slut så långt att vi skulle smitta ner hela skid med ägg-doft, börja kalla oss "Torsby-Äggen" och byta ut skolans logga till en kyckling.
- Emilia är den första jag stött på som kan hela "Roy och Rogers mack" utantill. Vi sjöng den minst två gånger per lifttur.
För övrigt åkte hamnade jag och Oskar i en buss full med ettor på vägen hem. Eftersom att O är ungefär på samma intellekutella nivå som dessa småkillar, två år yngre än honom, blev hela resan ett enda stort lidande för min del. Att sitta brevid honom på mittensätet när han ungefär 4 timmar i sträck vänt sig bakåt för att slåss med de tre små värmlänningarna som var portionerade där bak var sömn ett efterlängtad tillstånd jag inte fick uppelva under någon särskilt lång stund.
"Nick, vet du var det blir till middag ikväll?"
"Nej. Vad?"
*Nick får en handflata i pannan*
"Pannkaka!"
Nick spöar mig för övrigt i att äta pasta med öppen mun.
Han anser det vara en bedrift.
För övrigt har mina kära compadres varit vänliga att tillägga lite information de tyckte fattades på mitt skidfodral. Blir man inte rörd ibland?
Hemma 13:00 i ett soligt litet samhälle, celebration!
Resan hade en del att bjuda på, trots bristande träning:
- Alla som framöver stöter på Martina Ryberg kan gärna få kläcka ur sig någonting som innehåller ordet "ligga".
- Vår långe Anton snodde in foten i ett litet lätt elstängsel han skulle skutta över när vi spelade fotboll och fick under den minuten han försökte trassla sig loss ett x antal stötar. Till er som inte sett någon sno in foten i ett elstängsel: det är sjukt roligt när man står på sidan och tittar på.
- Lördagskvällen ägnades åt att lyssna på "Hans Af Claes", som Amanda gått runt och citerat hela lägret. Sick!
- Moberg fick spunk och misshandlade sig själv när han åkte dåligt. Han fick nästan blåöga.
- Kranvattnet på stället var tagit från någon grund eller liknande så att det både luktade och smakade ägg. När vi drog lite små skämt om det tog vi det till slut så långt att vi skulle smitta ner hela skid med ägg-doft, börja kalla oss "Torsby-Äggen" och byta ut skolans logga till en kyckling.
- Emilia är den första jag stött på som kan hela "Roy och Rogers mack" utantill. Vi sjöng den minst två gånger per lifttur.
För övrigt åkte hamnade jag och Oskar i en buss full med ettor på vägen hem. Eftersom att O är ungefär på samma intellekutella nivå som dessa småkillar, två år yngre än honom, blev hela resan ett enda stort lidande för min del. Att sitta brevid honom på mittensätet när han ungefär 4 timmar i sträck vänt sig bakåt för att slåss med de tre små värmlänningarna som var portionerade där bak var sömn ett efterlängtad tillstånd jag inte fick uppelva under någon särskilt lång stund.
"Nick, vet du var det blir till middag ikväll?"
"Nej. Vad?"
*Nick får en handflata i pannan*
"Pannkaka!"
Nick spöar mig för övrigt i att äta pasta med öppen mun.
Han anser det vara en bedrift.
För övrigt har mina kära compadres varit vänliga att tillägga lite information de tyckte fattades på mitt skidfodral. Blir man inte rörd ibland?
Kommentarer
Trackback
