the art of a buj

I mitt läxgörande fick vi en historia med tillhörande frågor som till slut ledde in en på en sensmoral med ordet döden vilket fick mig att fundera över ämnet döden vilket i sin tur fick mig att fundera över alla saker jag vill uträtta innan jag dör.

Jag vill...
... delta i en demonstration
... få in en enkrona i näsan
... gå med i 10 000-meters klubben
... få ihop till 50 adidaströjor
... kunna vika skjortor av tjugolappar
... spöa ner någon (förslagsvis min mattelärare)
... äga en jet ski
... vara seriös supporter på en fotbollsmatch
... ge en vattenkanna till Thomas Di Leva

Förstås är jag så trist att jag hade tänkt mig att hoppa bungyjump och dylikt som alla andra kottar, men sådant kan man ju knappt ens skryta om nu för tiden så jag väljer att låta det remain underground.

Oh, that's something!
Imorgon sticker vi ju på träningsläger också! Normännen på Juvasshytta (säg det snabbt tio gånger!) ska vi besöka i fyra dagar och bara glida och glassa på glaciären. Precis som när man packar väskan för första gången alla andra år är det denna höst lika kaotiskt - man har verkligen totalt glömt bort packlistan man vanligtvis har i huvudet. Antingen blir det för mycket eller för lite, och alltid glömmer man någonting viktigt som man kommer att slå sig på käften över när man kommit fram.
Nu är det slut på sovmornar.
Nu är det slut på daltandet.
Nu är det slut på värmen.
Nu är det slut på äcklig skolmat till lunch.
Nu är det (nästan) slut på den eviga styrketräningen.
Nu ska här skidas!

Jag har lovat att köpa med en av de berömda juvass-bullarna med hem till Pontus, men nu när jag funderat på saken ett tag slår det mig att det nu är dags för lilljohanna att ställa ultimatum; Ge mig min teve tillbaka så får du bulle!