mr. Växt och de emotionella

Idol-Johans fans storflippar

Eftersom att jag hade privilegiet att få sitta i hörnsoffan tillsammans med mina förmyndare under gårdagkvällens idol-sändning fick jag på köpet även nöjet att bevittna min pappas reaktion på just den här händelsen under den lilla blondinens uppträdande.
Ungefärlig beskrivning:
"Men vad i hela.... VAD i HELA.... herregud alltså! Det är ju fullkomligt... nämen vafan.... USCH! Ta bort! va ÄR det här egentligen?! Det är ju helt... nämen... ja FY FAAN!" 
Han vrider och vänder på sig i soffan, tar en näve nötter endast för att slippa titta på teveskärmen, tar sig för pannan, tittar upp i taket, ser sig hetskt omkring för att hitta tevekontrollen, tar en näve nötter igen samtidigt som han minst tjugo gånger upprepar att den hyperventilerande ynglingen skämmer ut svensk teve.

Alltså, jag är inget direkt Idol-fan. Även om det är min plikt att dyrka gävleborgs älskling Alice Svensson brukar jag inte direkt klistra mig framför tevefyra klockan åtta om fredagkvällarna, särskilt inte nu i slutskedet då jag endast finner programmet långdraget och trist ("tema gospel" liksom? få ut carola ur mitt liv!). I och med detta har jag inte direkt bildat mig en uppfattning om objektet för all denna hysteri, Johan Palm, mer än jag har förstått att han är en sådan där människa man antingen hatar eller älskar. Hans långvariga existens i Idol är nog en av de få fenomen som skulle kunna få sveriges befolkning att starta inbördeskrig.
Och vare sig man vänder sig till folk som hissar eller dissar denna lilla rocker förstår man även att de flestas mening om varför han höll sig kvar så länge i programmet är just pga att han lyckades snärja den del av klientelet som är villiga att ringa och rösta upp hela sitt studiebidrag i ett nöjesprogram på en av bondkanalerna - fjortisarna. Eller ja, Emo-fjortisarna i detta fall.
Kul för honom, det är nog inte många pojkar förutom Mozart och Benjamin Wahlgren som gjort musikalisk succé innan målbrottet.
Iallafall tycker jag att det hela är fruktansvärt USA. Fruktansvärt Extreme Home Makeover-klychigt. Bara en massa "oh my god, oh my god!" och uppförstoring och Ellen DeGeneres-överdrivet. Den lilla tolvåringen som skrek, hyperventilerade, stortjöt (*pappa bryter in*: skämde ut sig inför svenska folket) och till slut svimmade över denne Johan Palm hade eventuellt haft rimlig anledning för sitt agerande om det hade varit Brad Pitt som friade till henne i direktsändning endast iklädd höftskynke a lá djungel-george.
Men nu var det ju faktiskt en sminkad sextonårig tagliatelle som var anledningen.
Och även om jag inte reagerade lika starkt som min far har jag exakt samma mening om saken : att tusen gånger f-ordet vad patetisk hela hennes show var. Ärligt talat hoppas jag att hela hennes show just var en iscensatt och spelad show och ingenting annat. 
För om det hela var äkta tror jag verkligen att någon borde skaffa sig lite mer hobbies.

Kommentarer
Postat av: Amanda

jag måste nog ha uppför mig likadant som din pappa. det bästa var att tjejen såg ut att vara så jävla mycket äldre än stackars lilla johan (som sjungen som en skadeskjuten koltrast) det finns bara ett sätt att bota sverige från dessa människor.. eller ska man kanske kalla dem för patetiska-fjortis-ungar? Det är i vilket fall att: skjuta dem!!!

2008-12-01 @ 16:28:13
URL: http://stuffandnonsense.blogg.se/

åsikter/kritik/kärleksfulla ord:

Namn:
Vill du bli ihågkommen?

@?

@?:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0