the art of a buj

Jag måste bara få informera om hur söt min pappa är ibland. Söt som i disträ. I vintras, typ i februari, bad jag honom att han skulle leta efter en träningskalender till mig eftersom att jag inte hade någon. Han tittade runt i olika affärer och grejer och letade och letade men hittade inte någon, så efter ett tag gav vi upp tanken och så var det inte mer med det. Men NU, när vi fått träningskalender och upplägg ifrån skolan sedan en månad tillbaka, DÅ kommer han hem en dag med triumferande min och säger Jag har hittat en träningsdagbok åt dig!
Ja, min pappa är söt. Och kalendern är söt, för att inte tala om praktisk, så jag tänker använda den ändå. En liten störd sak var att själva kalendern startar på den 16 juni, gissa vilket datum det var när pappa kom hem med den...? (      :o        )


Både mor och far har för övrigt fått för sig att jag ska måla om mitt rum. Visst är det snällt, men what's the point om jag ändå aldrig är hemma? Dessutom hade jag faktiskt tänkt att vara lite solidarisk och hjälpa till med alla projekt som päronen har satt igång med ute i trädgården istället, dels för att pappa aldrig kommer hinna klart med allt målande och byggande och grävande på egen hand och dels för att jag är en genomgod människa (som kanske kommer att få lite extra pluspoäng när hon hjälper till? (a) )
(Dock ska vi inte sticka under stol med att jag hatar mina tapeter, så: JAG HATAR MINA TAPETER. Gula med stjärnor och små färgglada pluttar på, jag fattar bara inte vad som förssiggick i min skalle där ´99...)