the art of a buj

Mr. Granny Smith och Jag, vi brukar sova i samma säng.
Nu är vi framme vi den delen av lilleputtville som jag verkligen längtat efter - HELGEN.
I dessa krokar känns det inte alls lika hetsigt att ha helg som det gör hemma, just pga att här är så litet. Här kan man gott slappna av vid tanken på att uträtta alla trista och nödvändiga saker som tvätta-städa-träna-fixa samtidigt som man har rätt att sitta inne en hel dag och glo på rulle. Alla går liksom ner på lågvarv, på sparlåga (även om fredagkväll fortfarande är fredagkväll och lördagkväll fortfarande är lördagkväll) och bara vara lite hang loose.
Definitionen av det - iallafall från min sida - hatade uttrycket chill.
Varför vi ingenting göra? Jo, det finns ingenting att göra! I ett sådant här litet knäckebrödhult släpper min håll-igång-ångest helt och jag känner mig fri och luftig och lat med stolthet.

Så this lördag; chill i rill i dill. Med potatis till!

Fredagkvällen utgjordes i huvudsak av en tjejmiddag hos Karl (och ja, vi har ni utnämnt honom till stadens fag) där vi åt och åt och åt tills vi storknade. Despues, film hos at anna's.

Kvällens maträtt: Thai-wok a lá Kal med kyckling och ingefära
Kvällens fras: "incestconessuer"
Kvällens partytrick: sjömanshattar
Kvällens shorts-ätning: norsk skräckfilm med ett yxmonster på skidor
Kvällens eremit: Karl - since han bara sover med EN kudde vilket är en stark signal - och diss - till omgivningen att "i den här sängen sover jag ENSAM, begrips?!"