the art of a buj

KLEERUP VAR BRA


Och han hade faktiskt självaste Titiyo i släptåg. Vi hoppade i regn.
Efteråt blev inte lördagkvällen riktigt den lördagkvällen vi tänkt oss men så kan det gå när inte haspen är på. Träffa folk är väl aldrig fel. Men pga omständigheterna kom jag inte åt min jacka som jag gömt inne hos emma och fick istället cykla hem i kylan med tröjkragen uppdragen till öronen och en hand i fickan i taget - drömmandes om dunjacka och vantar.

Nu är jag sick. Åtminstonde o-frisk.
Det fullkomligt rinner snor ur mig, och jag brukar aldrig bli sjuk. Har i princip aldrig tillbringat dagar i sängen under en tuff förkylning eller dragit på mig någon udda bacill, antalet dagar jag under min livstid tagit ledigt från skolan pga sjukdom kan räknas på EN hand (fast å andra sidan fryser jag nästan konstant så jag har kommit fram till att det måste finnas någon slags livskarma som har gjort att jag har immunförsvar som stålmannen MEN har blått blod och blir åksjuk bara av att göra en 360. Såhär med erfarenhet skulle jag lätt kunna byta några extra dagars förkylning och vitaminpiller-käk mot att slippa illamåendet, men vad jag vet så brukar killen up there inte vara så pigg på förhandlingar).
Jävla höstvädrets fel! Hade det inte blivit kallt så tidigt som i augusti hade jag inte envist i mitt sommarbegär behövt leva i förnekande och därmed gått ut med för tunna kläder!

Näsan, halsen och dagens träning med vic har bidragit till att jag nu känner mig som en hösäck.
Som att hela skallen är fylld med bomull.
Så nu ska jag;
acceptera att det inte är sommar längre
fälla en liten tår
rota fram raggsockorna
slå in mig själv i duntäcket
vräka på en massa honung i téet
se på Kung Fu Panda som Joel tipsat mig om