Eliterna goes "Eremiterna"
location : funäsdalen (2.0)
lasting : torsdag-tisdag
staying : Funäsdalsporten (LYX!)
roomies : emilia, evelina
status : halvblå tår och isbitar i muschen jag inte odlat än
räck upp handen, ni som vet hur det känns att ställa sig i backen 07:30 på morgonen med två par skidor på axlarna, hår som blir pensionärsvitt av frost, termometern visar -15 och det enda du har på dig är en tunn vindjacka och en fartdräkt som man önskar rymde fem par mjukisbyxor men som IRL endast rymmer två par underställ i samma tjocklek som ett ritpapper?
jamen ojdå, johanna lindberg med startnummer 60 vinkar visst som en galning!
Som vanligt står funäsdalarna för skitsnygga arrangemang (funktionärerna och de arbetande på race office hade till och med glitter i håret datumet till ära), men trots att vi nu tränat i tävlingsbacken två dagar i rad lyckas jag bannemej inte prestera. Om någon någonsin hört mig säga att jag är en tävlingsmänniska kan ni nu stryka det uttalandet ur arkivet, för under denna säsongs hittils sex genomförda tävlingar har jag verkligen bevisat att det är jag inte. Jag presterar inte bra på tävling, hur taggad jag än är på start och hur sur och vresig jag än blir när det inte går bra. Jag tror verkligen inte att jag har valt rätt hobby (/in this case: heltidsarbete). Och ärligt talat tror jag inte heller att jag får ut något av att googla "10 steg till att bli lyckad".
anyways:
eftersom att snitt-temperaturen ligger jävligt lågt här i trakterna har även vår aktivitetsfrekvens legat och guppat på en relativt energisparande nivå. Detta innebär undermenat att vi gjort till en princip att inte sticka näsan utanför dörren annat än vid tävlingstillfällena (vanligtivs föredrar man att titta på vännernas åk, dra några lines i backarna eller bara hänga på stavarna och snacka goja framför att sitta och häcka inne i en värmestuga) vilket har bidragit till att torsby skidgymnasium sedan i onsdags kväll bedrivit en ganska extrem form av isolation i våra stiliga lägenheter. Exempelvis blev dagens tävling för damerna klar ganska kvickt och vi flydde därmed omedelbart tillbaka till stugorna och somnade i soffan framför teven i två timmar. Vi tog mod till oss att knalla några hundra meter till ICA och inhandla en varsin produkt under kategorin "kaloribomb" innan vi illa kvickt stängde lägenhetsdörrarna bakom oss igen. Under kvällarna har jag och the big K endast förmått oss till att bänka oss framför datorn och nöta OC (vilket i och försig kräver att jag går från min lägenhet till hans vilket innebär att jag egentligen ligger ett litet steg före resten på kaloribrännar-mätaren) innan vi skallar kuddarna klockan 22 och suckar och stönar att "oj, sicken jobbig dag vi haft".
The eremit-way att vara elitidrottare.
Det mest spännande som har hänt är väl att jag har provat leverpastej och purjolök på mjuksmörgås. Till min stora förvåning och förtret (vem fan vill säga att "min favoritmaträtt är purjolöksmackor!" ?) smakade det faktiskt bra.
Jag funderar på att sy ihop mitt duntäcke till en korv, göra hål för armarna och sedan använda den som overall imorgon, jag är faktiskt inte ett sådant där mastodont-fan av tappa känseln i benen.
lasting : torsdag-tisdag
staying : Funäsdalsporten (LYX!)
roomies : emilia, evelina
status : halvblå tår och isbitar i muschen jag inte odlat än
räck upp handen, ni som vet hur det känns att ställa sig i backen 07:30 på morgonen med två par skidor på axlarna, hår som blir pensionärsvitt av frost, termometern visar -15 och det enda du har på dig är en tunn vindjacka och en fartdräkt som man önskar rymde fem par mjukisbyxor men som IRL endast rymmer två par underställ i samma tjocklek som ett ritpapper?
jamen ojdå, johanna lindberg med startnummer 60 vinkar visst som en galning!
Som vanligt står funäsdalarna för skitsnygga arrangemang (funktionärerna och de arbetande på race office hade till och med glitter i håret datumet till ära), men trots att vi nu tränat i tävlingsbacken två dagar i rad lyckas jag bannemej inte prestera. Om någon någonsin hört mig säga att jag är en tävlingsmänniska kan ni nu stryka det uttalandet ur arkivet, för under denna säsongs hittils sex genomförda tävlingar har jag verkligen bevisat att det är jag inte. Jag presterar inte bra på tävling, hur taggad jag än är på start och hur sur och vresig jag än blir när det inte går bra. Jag tror verkligen inte att jag har valt rätt hobby (/in this case: heltidsarbete). Och ärligt talat tror jag inte heller att jag får ut något av att googla "10 steg till att bli lyckad".
anyways:
eftersom att snitt-temperaturen ligger jävligt lågt här i trakterna har även vår aktivitetsfrekvens legat och guppat på en relativt energisparande nivå. Detta innebär undermenat att vi gjort till en princip att inte sticka näsan utanför dörren annat än vid tävlingstillfällena (vanligtivs föredrar man att titta på vännernas åk, dra några lines i backarna eller bara hänga på stavarna och snacka goja framför att sitta och häcka inne i en värmestuga) vilket har bidragit till att torsby skidgymnasium sedan i onsdags kväll bedrivit en ganska extrem form av isolation i våra stiliga lägenheter. Exempelvis blev dagens tävling för damerna klar ganska kvickt och vi flydde därmed omedelbart tillbaka till stugorna och somnade i soffan framför teven i två timmar. Vi tog mod till oss att knalla några hundra meter till ICA och inhandla en varsin produkt under kategorin "kaloribomb" innan vi illa kvickt stängde lägenhetsdörrarna bakom oss igen. Under kvällarna har jag och the big K endast förmått oss till att bänka oss framför datorn och nöta OC (vilket i och försig kräver att jag går från min lägenhet till hans vilket innebär att jag egentligen ligger ett litet steg före resten på kaloribrännar-mätaren) innan vi skallar kuddarna klockan 22 och suckar och stönar att "oj, sicken jobbig dag vi haft".
The eremit-way att vara elitidrottare.
Det mest spännande som har hänt är väl att jag har provat leverpastej och purjolök på mjuksmörgås. Till min stora förvåning och förtret (vem fan vill säga att "min favoritmaträtt är purjolöksmackor!" ?) smakade det faktiskt bra.
Jag funderar på att sy ihop mitt duntäcke till en korv, göra hål för armarna och sedan använda den som overall imorgon, jag är faktiskt inte ett sådant där mastodont-fan av tappa känseln i benen.
Kommentarer
Postat av: oskar
tyvärr johanna.
jag vet inte hur det käknns att vara i backen 07.30!
kan du snälla förklara det för mig?
Trackback